{"id":73,"date":"2022-07-17T17:39:51","date_gmt":"2022-07-17T15:39:51","guid":{"rendered":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/?page_id=73"},"modified":"2022-07-17T17:43:02","modified_gmt":"2022-07-17T15:43:02","slug":"om-elinor-ostrom","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/om-elinor-ostrom\/","title":{"rendered":"Om Elinor Ostrom"},"content":{"rendered":"\n<p>Hon visade att m\u00e4nniskor faktiskt kan samarbeta och ta hand om gemensamma resurser. P\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Utan statlig reglering. Om de bara f\u00e5r m\u00f6tas \u00f6ga mot \u00f6ga och arbeta fram egna regler kring hur det ska g\u00e5 till. <\/p>\n\n\n\n<p>Filmen Nyfikenhet leder till utveckling handlar om den amerikanska forskaren Elinor Ostrom, vars forskning om hur gemensamt \u00e4gande b\u00e4st fungerar f\u00e5tt stor betydelse och \u00e4r h\u00f6gaktuell inom m\u00e5nga omr\u00e5den idag.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<iframe loading=\"lazy\" title=\"Nyfikenhet leder till utveckling\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/UD-eTsOVfsw?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Hur f\u00f6rdelar man fiskekvoter mellan l\u00e4nder och f\u00f6retag utan att vattnen blir utfiskade och arter d\u00f6r ut? Svaret finns i Elinor Ostroms banbrytande teorier fr\u00e5n 1960-talet.<\/p>\n\n\n\n<p>Under 20 \u00e5rs tid reste hon som forskare runt i v\u00e4rlden och studerade lyckade samarbeten, fr\u00e5n fiskevatten i Japan till bevattningssystem i Nepal. Hon konstaterade att den b\u00e4sta hanteringen av naturresurser ofta uppstod n\u00e4r de som sj\u00e4lva ber\u00f6rdes fick vara med och utforma reglerna. Detta gick stick i st\u00e4v med d\u00e5tidens uppfattning om att centralisering och teknokrati ledde till b\u00e4ttre och mer effektiva system.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskaren Garrett Hardins hade i artikeln Allm\u00e4nningens tragedi h\u00e4vdat att m\u00e4nniskor sj\u00e4lviskt utnyttjar gemensamma resurser som saknar tydligare \u00e4gare, s\u00e5 kallade allm\u00e4nningar. Men det st\u00e4mmer inte, menade Elinor Ostrom som tillsammans med sin make Vincent Ostrom och andra forskarkollegor gjorde tusentals fallstudier runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4tter reglerna sj\u00e4lva<\/h2>\n\n\n\n<p>Sm\u00e5 organisationer, med l\u00f6sare tyglar, \u00e4r de mest effektiva. Men dessa sm\u00e5skaliga teorier fungerar \u00e4ven globalt, visade det sig.<\/p>\n\n\n\n<p>Hemligheten \u00e4r att l\u00e5ta anv\u00e4ndarna tr\u00e4ffas, \u00f6ga mot \u00f6ga, och sj\u00e4lva s\u00e4tta upp egna regler, med lagom k\u00e4nnbara sanktioner eller b\u00f6ter f\u00f6r dem som missk\u00f6ter sig. Ett exempel \u00e4r sj\u00f6ar d\u00e4r det finns olika intressen; n\u00e5gon vill fiska, n\u00e5gon annan vill v\u00e4rna om friluftslivet, ytterligare n\u00e5gon vill ha bevattning \u2013 och alla vill kunna dricka vattnet. De ber\u00f6rda m\u00e5ste helt enkelt enas om en l\u00e5ngsiktig l\u00f6sning som gynnar alla, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 dem sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n<p>Med sin banbrytande bok&nbsp;<em>Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective,&nbsp;<\/em>1990, avf\u00e4rdade Elinor Ostrom Allm\u00e4nningens tragedi med sin teori om hur man kommer \u00f6verens om en gemensam resurs som flera \u00e4r beroende av men har olika intresse i.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Det var ett genombrott att hon visade att m\u00e4nniskor faktiskt kan samarbeta om gemensamma resurser och hitta s\u00e4tt att ta hand om dem h\u00e5llbart, bortom ekonomiska incitament eller att staten g\u00e5r in och reglerar, s\u00e4ger Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, i filmen om Elinor Ostrom som gick bort 2012.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Stort genomslag inom m\u00e5nga omr\u00e5den<\/h2>\n\n\n\n<p>2009 fick Elinor Ostrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Hennes teorier har visat sig fungera i de mest skilda sammanhang, fr\u00e5n polisstationer till spelteori. Teorierna kan f\u00f6rklara alltifr\u00e5n varf\u00f6r fackf\u00f6reningar och arbetsgivare kommer bra \u00f6verens i Sverige till hur korruption i u-l\u00e4nder kan l\u00f6sas.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes forskning har f\u00e5tt stort genomslag inom nationalekonomi, psykologi, statsvetenskap, antropologi, f\u00f6retagsekonomi och en rad andra forskningsomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.forskning.se\/wp-content\/uploads\/2017\/12\/elino-orstrom.jpg\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<p id=\"caption-attachment-32969\">Elinor Ostrom 1933-2012<\/p>\n\n\n\n<p>Trots att hon b\u00f6rjade med att studera sm\u00e5 samh\u00e4llen och sm\u00e5 problem \u00e4r hennes forskning h\u00f6gaktuell idag f\u00f6r hur vi m\u00e4nniskor ska hush\u00e5lla med gemensamma resurser som fiske och milj\u00f6. Sj\u00e4lv var hon optimistisk inf\u00f6r framtiden och m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att hitta kollektiva l\u00f6sningar p\u00e5 globala resursproblem som ingen stat eller mark\u00e4gare har kontroll \u00f6ver, som klimatet.<\/p>\n\n\n\n<p>Genomg\u00e5ende i hennes forskning var att hon angrep vedertagna teorier inom ekonomi och statsvetenskap f\u00f6r deras f\u00f6rhastade slutsatser utan empiriska bevis. Detta var banbrytande i en tid d\u00e5 tv\u00e4rvetenskaplig forskning knappt existerade. Forskare f\u00f6rv\u00e4ntades anv\u00e4nda de metoder som var vedertagna inom just deras omr\u00e5de och inte blanda in metoder fr\u00e5n andra \u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Forskning handlar om nyfikenhet och mod<\/h2>\n\n\n\n<p>\u2013 I ljuset av kunskapsf\u00f6rnekelse, falska nyheter och filterbubblor beh\u00f6vs kanske mer \u00e4n n\u00e5gonsin motgift i form av kritiskt t\u00e4nkande, vetgirighet och en \u00f6ppen konstruktiv dialog om ny kunskap. Det \u00e4r vad forskning handlar om \u2013 nyfikenhet, mod och en passionerad inst\u00e4llning till kunskap och vetande, s\u00e4ger Lena Hed, kommunikat\u00f6r p\u00e5 Vetenskapsr\u00e5det och projektledare f\u00f6r kortfilmen&nbsp;<em>Nyfikenhet leder till utveckling.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Filmen lyfter fram ett exempel p\u00e5 hur en forskare med sin nyfikenhet och sitt kunskapss\u00f6kande kan spela en viktig roll. Oftast handlar s\u00e5dana exempel om uppt\u00e4ckter som lett till f\u00f6rb\u00e4ttringar inom sjukv\u00e5rd och h\u00e4lsa \u2013 som r\u00f6ntgen, penicillinet eller pacemakern. Eller uppt\u00e4ckter som lett till tekniska innovationer \u2013 som solcellen, algbatteriet, LED-ljuset, material som grafen och kevlar \u2013 eller varf\u00f6r inte post-it-lappen och mikrov\u00e5gsugnen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Gemensamt f\u00f6r alla dessa uppt\u00e4ckter \u00e4r att de kommer fr\u00e5n en typ av l\u00e5ngsiktig forskning som i olika steg lett fram till slutsatser som f\u00f6r\u00e4ndrat f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5r v\u00e4rld. Ov\u00e4ntade uppt\u00e4ckter som gynnat och f\u00f6r\u00e4ndrat samh\u00e4llsutvecklingen p\u00e5 olika s\u00e4tt, s\u00e4ger Lena Hed.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\"><strong>K\u00e4lla: <\/strong><a href=\"https:\/\/www.forskning.se\/2017\/11\/02\/nyfikenhet-leder-till-utveckling\/\">Forskning.se<\/a><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hon visade att m\u00e4nniskor faktiskt kan samarbeta och ta hand om gemensamma resurser. P\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Utan statlig reglering. Om de bara f\u00e5r m\u00f6tas \u00f6ga mot \u00f6ga och arbeta fram egna regler kring hur det ska g\u00e5 till. Filmen Nyfikenhet leder till utveckling handlar om den amerikanska forskaren Elinor Ostrom, vars forskning om hur &#8230; <a title=\"Om Elinor Ostrom\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/yellotab.se\/planb\/om-elinor-ostrom\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Om Elinor Ostrom\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-73","page","type-page","status-publish"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/73","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76,"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions\/76"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yellotab.se\/planb\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}